Senaste veckorna har jag lyssnat mycket på Kent, som tur är (?) syns de inte i min Last.fm lista då jag har alla skivorna i fysisk form. Just nu sitter jag och ser på deras videor på You Tube, inget tar mig tillbaks så mycket som Kent. Tror inte det finns en Kentlåt som inte är förknippad med Clara, Erik eller nåt annat strul från gymnasietiden. Bra minnen och dåliga minnen, svårt att ha bra minnen från Kenttexter iofs. Vi skulle kommit längre, men räckte inte till...
När jag talar med mina indiepopiga vänner och säger att jag lyssnar på Kent lägger jag ofta snabbt till "för nostalgins skull", innan de hinner göra nån nedvärderande kommentar om hur fjortis eller mainstream det är. Det är indiepopkulturens negativa sidor, enligt vissa är det förknippat med skam att lyssna på band med fler än en radiohit, tragiskt. Att lyssna på Belle och Sebastian är däremot helt okej. Fuck it, när allt kommer omkring är Kent ett sjukt bra rockband, åtminstone pre-vapen och ammunition, så fuck it om det är mainstream eller vad det nu kan tänkas vara. Jag tänker fortsätta va nostalgisk och njuta av bra 90-talsrock signerat Jocke Berg och Kent.
Ps. IFK Norrköping har värvat Micke Blomberg. Imorgon åker jag till Göteborg för att träffa Clara och vara än mer nostalgisk. Ds.
Sommartid
Jag är tystnaden och vinden
Mitt land är ditt land, allt är fritt
Sommartid
Jag är lyssnaren som,
som tårar mot din kind
Min dröm är din...
Så länge hjärtat mitt slår så minns
Jag dig när
Du stack ett hål i min Kevlarsjäl
Och så blev Du mitt sår och
Jag blöder ihjäl
Kom gör ett hål i min Kevlarsjäl